Finvin ur beställningssortimentet. Precis den där syrliga, kryddigt eleganta finishen som gör Burgunderna så lockande. Stilfullt och dessutom ekologiskt odlat på Premier Cru-plantagen i Bel Air. Inte husområdet i Californien alltså utan kullarna vid byn Gevrey-Chambertin om mitt googlande ledde mig rätt.

Vinet är nästan försvinnande milt och vid första tungträffen alldeles anspråkslöst. Men det rundar snabbt av med besked i en blandning av lingonsyra och en riktigt aptitretande kärvhet. Nästan grappaliknande kärnigt. Lurigt – men underskatta aldrig grevinnan! När du minst anar det slår smekningen om till behagligt rispande naglar.

Fungerar bra som sällskapsdryck och enklare rätter som inte är för smakrika. Här blev det kallskuret, sallad, melon och manchego (igen!) och det gick bra ihop. Förhållandevis dyrt men det får man räkna med för en bra Bourgogne. Bör luftas innan servering.

Men det är inte troligt att jag köper nytt. Grevinnans obalans gör mig tveksam och det var tja, lite för enkelspårigt. Men jag har fått en bra påminnelse om smaken och producenten har ju fler flaskor som bara måste öppnas.

Naglar i ryggen, senhösten 2008