Portugisisk folkfavorit (finns på alla system) som är en typiskt tung och sträv ”rödvinare” av den karaktär som rödvin alldeles för ofta förnippas med.

Smaken är eldig, pepprig och fruktrik med en sluggerkaraktär som kräver sin kolgrill. Och även då är det knappt så att det räcker till. Det är alkoholstarkt och behöver kylas för att dess annars goda kvalitet ska träda fram. Vinner på att luftas.

Bara namnet ”Vila Santa” säger vad det passar som. När jultomten vilar, det vill säga sommar och sol när du sitter halvsnurrig av solsting och halvt om halvt börjar få lite frossa mot solnedgången. En lagomt vidbränd flintastek och ett glas Vila Santa vänder hela kvällen.

Vinet är inte alls dumt. Det har en svårbemästrad kvalitet med en mörk men lite anonym fräschör. Aldrig fel till något hårdgrillat som skrivet. Men det är tungt och strävt och nästan att man helst vill dricka det kylskpåskallt bara för att mildra attacken mot tungan.

Ifall Vila Santa motsvarar din uppfattning om ”typiskt rödtjut” ska du veta att det finns så mycket mer bakom de röda druvorna än just detta. Men vet du vad du vill ha och ett eldigt, fylligt och generöst grillvin står överst på önskelistan så är det här du ska slå till.

Vintern 2009